När denna kull på 8 syskon blivit 8 veckor så hade dom flesta fått egna hem, men det fanns två killar och en tjej kvar. När dom var ungefär 13 veckor gamla så ringde jag på denna annons och hoppades att det fanns någon valp kvar till mig.

Jag hade funderat på att skaffa antingen en storpudel eller en boxer. Orsaken till att jag valde mellan dessa raser var att storpudel är bra för barn med allergi och vår son visade allergi mot katter, så därför tänkte vi att det kanske skulle vara mer lämpligt för hans skull. Boxer var en ras jag alltid tyckt var snygga och jag ville gärna ha en ras som krävde en del. Men jag hade nog aldrig mött någon innan, så det var väl ett litet vågspel.

När jag då ringde uppfödaren om att komma och titta på valparna, så hade vi sagt att valpen Cimba nog skulle passa för oss. Vi kom dit och tittade, våra barn var så hundrädda så dom satt uppkörda på en kista i hallen medan valparna stod nedanför och bara ville leka:) Tänkte genast: Hjälp vad har vi gett oss in på.

Men efter ett tag så vande sig barnen och dom kom på att hundarna nog inte var så farliga ändå. Cimba höll sig en bit ifrån oss, medan hans bror Cidro höll sig tätt till oss och vek inte av från vår sida under hela tiden vi var där. Så uppfödaren sa att det nog var han som skulle passa bäst för oss. Sagt och gjort, vi tog med oss Cidro hem och fick med pengar för att göra besiktningen av valpen hos vår vetterinär för att vi skulle slippa åka fram och tillbaka för att detta skulle göras hos uppfödaren.

Från det att vi kom hem så var lille Cidro som en skugga hos oss, han följde efter vart vi än gick. På tomten räckte det att visa honom var gränsen gick för att han skulle stanna på den gränsen. (vi hade inte staket runt hela tomten nämligen) Så han fann sig till rätta direkt.

Dagen efter hemkomst så åkte vi till veterinären och hon kollade upp honom och skulle lyssna på hans hjärta när hon bara stannade upp och lyssnade och lyssnade............... Sen blir hon helt allvarlig och säger att han har ett jättekraftigt blåsljud på hjärtat, lät som ett lokomotiv. Vi fick själva lyssna för att förstå vad hon menade. Detta var en enorm chock för hela familjen. Hur skulle vi göra????

Vi tar kontakt med uppfödaren och hon blir lika chockad för Cidro var den mest aktiva i hela kullen och hade inte visat något som helst symtom på problem med hjärtat. Men vi valde, speciellt för våra barn, att lämna tillbaka Cidro och få ta över Cimba efter att han blivit besiktad.

Det dröjde ytterligare någon dag så kom uppfödaren med Cimba till oss, det var på den bild där han sitter i famnen hos Liisa på vår trappa.

Detta var dagen då Cimba klev in i vår familj och i vårt hjärta!!!!